Processrätten är den del av juridiken som reglerar hur rättsliga tvister och brottmål handläggs i domstol. Den är inte inriktad på materiella regler – som vad som gäller vid ett avtal eller ett brott – utan på formerna för hur dessa frågor ska prövas. Processrätten ger struktur åt rättssystemet och är avgörande för att rättssäkerhet och likabehandling ska garanteras.
Processrätten delas in i tre huvudgrenar: civilprocess, straffprocess och förvaltningsprocess. Civilprocessen reglerar tvister mellan enskilda, straffprocessen handläggningen av brottmål och förvaltningsprocessen överklaganden av myndighetsbeslut. Alla tre områden bygger på grundläggande principer som opartiskhet, kontradiktionsprincipen och rätten till en rättvis rättegång.
Domstolarna har en central roll inom processrätten. Genom att pröva mål och tvister säkerställer de att lagarna får genomslag i praktiken. Processrätten är därför en nödvändig länk mellan materiell rätt och rättskipning.
Sammanfattningsvis är processrätten den juridiska ram som gör rättssystemet fungerande i praktiken. Utan den skulle lagar riskera att förlora sin kraft och rättssäkerheten urholkas.