Internationell privaträtt reglerar situationer där enskilda personer eller företag är inblandade i tvister som har kopplingar till flera länder. Den svarar på frågor som vilket lands lag som ska tillämpas, vilken domstol som är behörig och hur utländska domar erkänns och verkställs.
Området är särskilt viktigt inom familjerätt och handelsrätt. Exempel är äktenskap mellan personer med olika nationaliteter, vårdnadstvister när föräldrar bor i olika länder, eller internationella affärsavtal. Internationell privaträtt ger struktur och förutsägbarhet i sådana situationer.
Reglerna kommer dels från nationell lagstiftning, dels från internationella konventioner och EU-rätt. Bryssel I-förordningen är exempelvis central för frågor om domstols behörighet och erkännande av domar inom EU. Haagkonferensen har också antagit flera konventioner på området.
Internationell privaträtt innebär inte att själva sakfrågan avgörs annorlunda, utan att det fastställs vilket lands regler som ska tillämpas. Detta gör att tvister kan lösas på ett rättvist och konsekvent sätt, även när de spänner över flera jurisdiktioner.
Sammanfattningsvis är internationell privaträtt ett viktigt verktyg i en globaliserad värld. Det underlättar för människor och företag att agera över gränserna och minskar risken för rättsosäkerhet.