Hur går en rättegång till? Steg för steg genom svenskt rättssystem

Hur går en rättegång till i Sverige? Oavsett om det handlar om ett brottmål, tvistemål eller förvaltningsmål finns det en fast struktur och tydliga regler som styr processen. Att förstå hur en rättegång går till kan minska oro och ge större möjlighet att förbereda sig. I denna guide går vi igenom processen från stämning och förhandling till dom och överklagande.

Olika typer av mål och domstolar

Svensk domstolsstruktur består av allmänna domstolar (tingsrätt, hovrätt, Högsta domstolen) för brottmål och tvistemål, samt förvaltningsdomstolar (förvaltningsrätt, kammarrätt, Högsta förvaltningsdomstolen) för mål mot myndigheter. Tingsrätten är första instans; hit går man med stämningsansökan eller när åklagaren väcker åtal. Hovrätten prövar överklaganden, och Högsta domstolen är sista instans. Vid sidan av dessa finns specialdomstolar såsom Arbetsdomstolen. Läs mer på Domstol.se.

Rättegångens parter och roller

I en rättegång finns flera aktörer:

• Domare – juristdomare som leder förhandlingen och dömer tillsammans med nämndemän i brottmål.
• Nämndemän – lekmän utsedda av kommunfullmäktige; deltar i brottmål och i vissa tvistemål.
• Parter – i tvistemål finns kärande och svarande; i brottmål finns åklagare och tilltalad.
• Målsägande – brottsoffer i brottmål.
• Ombud och biträden – advokater eller jurister som företräder en part. Läs mer i vår guide om skillnaden mellan jurist och advokat.
• Vittnen – personer som uttalar sig under ed om vad de sett eller hört.

Vad är ett nämndeman?

Nämndemän är politiskt utsedda lekmän som representerar allmänheten. De deltar i brottmål och vissa större tvistemål. Nämndemännen har lika stor rösträtt i domslutet som domaren. Läs mer om nämndemännens roll i vår artikel om det svenska rättsväsendet.

Från stämning till huvudförhandling

Rättegångsprocessen skiljer sig något mellan brottmål och tvistemål, men det finns gemensamma steg:

1. Stämningsansökan/Åtal – I tvistemål lämnar käranden in en stämningsansökan till tingsrätten. I brottmål väcker åklagaren åtal.
2. Förberedelse – Domstolen skickar inlagor till motparten, som får yttra sig. Parterna kan kallas till förberedelsesammanträde där domaren går igenom tvisten och försöker få parterna att förlikas i tvistemål. I brottmål hålls en förberedande förhandling där man planerar huvudförhandlingen.
3. Kallelse till huvudförhandling – Tingsrätten kallar parter och vittnen till förhandling. Vem som ska närvara beror på typ av mål.
4. Huvudförhandling – Här lägger parterna fram bevis och argument inför domstolen. Förhandlingen är muntlig och offentlig, vilket betyder att allmänheten får lyssna.
5. Dom – Efter förhandlingen meddelar domstolen sin dom, antingen direkt eller senare. Domen kan accepteras eller överklagas.

Huvudförhandlingen – steg för steg

Under huvudförhandlingen sker följande:

• Inledning – Domaren öppnar förhandlingen, parterna presenterar sig och domaren kontrollerar identiteter.
• Sakframställan – Parterna (eller åklagaren i brottmål) redogör för sina yrkanden, bakgrund och bevis.
• Bevisning – Vittnesförhör, förhör med parter, sakkunniga och läsning av skriftliga bevis. Domare och nämndemän kan ställa frågor.
• Plädering – Parternas ombud sammanfattar bevisningen och argumenterar för sin sak.
• Dom – Efter överläggning meddelas domen, antingen omedelbart eller utsatt dag. Förlorande part kan bli skyldig att betala rättegångskostnader.

Skillnad mellan brottmål och tvistemål

I brottmål är det staten, via åklagare, som för talan mot den tilltalade. Målsäganden kan ansöka om målsägandebiträde – ofta en advokat – och kan kräva skadestånd i rättegången. I tvistemål är det två enskilda parter som tvistar om t.ex. avtal, fastighet, arv eller personskada. Tvistemål kan lösas genom förlikning om parterna enas. Annars dömer domstolen. Beviskraven skiljer sig: i brottmål krävs att åklagaren bevisar skuld bortom rimligt tvivel; i tvistemål räcker övervägande sannolikhet.

Offentligt och privat ombud

I brottmål med risk för fängelse får den tilltalade ofta en offentlig försvarare, dvs. en advokat som utses av domstolen. Kostnaden står staten för, men kan återkrävas om den tilltalade döms. I tvistemål betalar parten själv för sitt ombud, men kan få ersättning från motparten om den vinner. Läs mer i vår guide om kostnaden för att anlita jurist eller advokat.

Efter domen – överklagande och verkställighet

Den som inte är nöjd med tingsrättens dom kan överklaga till hovrätten inom tre veckor. I vissa mål behövs prövningstillstånd. Hovrättens dom kan i sin tur överklagas till Högsta domstolen, men där krävs prövningstillstånd som endast ges om målet har principiell betydelse. I förvaltningsmål överklagas till kammarrätten och Högsta förvaltningsdomstolen. Om domen vinner laga kraft ska den verkställas: i tvistemål kan kronofogden driva in pengar; i brottmål verkställs fängelse eller villkorlig dom av Kriminalvården.

Rättegångens offentlighet

Offentligheten är en grundprincip i svensk rätt. Förhandlingar hålls öppna för allmänheten, men domstolen kan besluta om stängda dörrar om sekretess behövs (t.ex. vid sexualbrott eller av hänsyn till barns integritet). Domar är offentliga handlingar och kan begäras ut. Parterna och vittnen avlägger ed för att garantera sanningsenliga uppgifter.

Praktiska tips inför rättegång

Om du ska delta i en rättegång som part eller vittne kan du förbereda dig genom att:

• Läsa kallelse noga och notera datum, tid och plats.
• Gå igenom det material och de bevis som ska presenteras.
• Diskutera strategin med din jurist eller advokat. Har du inte ombud kan du kontakta gratis juridisk rådgivning för en första bedömning.
• Var ute i god tid, förbered identitetshandlingar och klä dig prydligt.
• Tala sanning och håll dig lugn under förhandlingen – domaren noterar allting.

Vanliga frågor om rättegång

Måste man vittna?

Vittnen är i princip skyldiga att vittna om inte särskilda hinder föreligger (t.ex. nära släktskap). Vittnet får reseersättning och dagtraktamente.

Hur lång tid tar en rättegång?

En enkel tvist kan avgöras på en dag, medan omfattande mål kan ta flera dagar. Från stämning till dom kan processen ta månader eller år beroende på bevisupptagning och belastning på domstolen.

Vad händer om man inte kommer?

Uteblir en part riskerar denne tredskodom i tvistemål eller straffavgift. Vittnen som uteblir kan hämtas av polisen.

Sammanfattning

En rättegång i Sverige följer en tydlig process: från stämning/åtal, förberedelse och huvudförhandling till dom och eventuellt överklagande. Parter, ombud, domare, nämndemän och vittnen har olika roller, och bevisningen presenteras muntligt inför domstolen. Genom att förstå stegen och vad som förväntas kan du känna dig bättre förberedd. Vill du veta mer kan du besöka Domstolsverkets webbplats eller läsa vår artikel om det svenska rättsväsendet.