Laglott är ett av de viktigaste begreppen inom svensk arvsrätt. Det är den del av arvet som alltid tillkommer den avlidnes bröstarvingar – barn, barnbarn eller andra direkta ättlingar – även om ett testamente säger något annat. I den här guiden förklarar vi vad laglott innebär, hur den beräknas, hur du kräver ut din laglott genom jämkning av testamente och vad du bör tänka på vid arvsplanering.
Laglott – vad innebär det enligt lagen?
Laglott regleras i Ärvdabalken 7 kap. och innebär att en bröstarvinge alltid har rätt till hälften av sin arvslott. Om en person efterlämnar 1 000 000 kr och har två barn blir arvslotten 500 000 kr per barn. Laglotten är då 250 000 kr per barn. Testator kan alltså bara fritt disponera den andra hälften genom testamente.
Syftet med laglotten
Regeln begränsar den fria testationsrätten för att skydda bröstarvingar från att bli helt arvlösa. I praktiken skapar laglotten förutsebarhet, minskar konflikter och ger ett grundläggande ekonomiskt skydd till närmaste familjen.
Hur kräver man ut sin laglott?
Om ett testamente inskränker din laglott måste du som bröstarvinge aktivt begära jämkning. Kravet ska riktas till testamentstagaren inom sex månader från det att du fått del av testamentet. Sker det inte i tid förlorar du rätten till laglotten.
- Skriv ett sakligt kravbrev där du hänvisar till Ärvdabalken 7 kap. och begär jämkning till laglotten.
- Bifoga kopia av testamentet och dokumentation på delgivningen.
- Blir ni inte överens kan frågan behöva avgöras i tingsrätten.
Se även vår guide Bouppteckning – steg för steg för hur tillgångar och skulder sammanställs innan arvet fördelas.
Så beräknas laglott – exempel
Beräkningen utgår från boets nettotillgångar efter avdrag för skulder. Därefter delas kvarlåtenskapen enligt lagens arvsordning och laglotten motsvarar hälften av varje bröstarvinges arvslott.
| Förutsättning | Belopp/Antal |
|---|---|
| Boets värde | 1 200 000 kr |
| Antal bröstarvingar | 3 |
| Arvslott per barn | 400 000 kr |
| Laglott per barn | 200 000 kr |
Kan laglott avtalas bort?
Kort svar: nej. Ett testamente som helt fråntar ett barn laglotten är ogiltigt i den delen. Ett barn kan dock frivilligt avstå sin laglott genom skriftlig förklaring – vanligtvis först efter att ha fått oberoende rådgivning. Gåvor som syftar till att kringgå laglotten kan återföras till kvarlåtenskapen (ÄB 7:4).
Skillnaden mellan laglott och arvslott
Begreppen blandas ofta ihop. Nedan en snabb översikt:
- Arvslott: Den lagstadgade del som en bröstarvinge har rätt till när inget testamente inskränker den. Kan påverkas av testamente.
- Laglott: Hälften av arvslotten som inte kan tas ifrån bröstarvingen. Kan inte påverkas av testamente.
Laglott och särkullbarn
Är den avlidne gift och har barn sedan tidigare – särkullbarn – får de normalt ut sin laglott omedelbart vid dödsfallet. Detta kan påverka ekonomin för efterlevande make/maka och kräver ofta genomtänkt arvsplanering med testamente. Läs mer i vår översikt om familjerätt.
Vanliga frågor om laglott
Vad gör jag om någon försöker undanhålla tillgångar?
Förskott på arv och gåvor som väsentligt minskat kvarlåtenskapen kan räknas in vid beräkningen av laglotten. Begär underlag och hänvisa till ÄB 7:4.
Kan jag få mer än laglotten?
Ja. Om inget testamente begränsar arvet, eller om testator uttryckligen gynnar bröstarvingar, kan utfallet bli större än laglotten.
Behöver jag en jurist?
Vid oklarheter eller konflikt bör du ta hjälp. Se vår sida Gratis juridisk rådgivning för kontaktvägar och första bedömning.
Fördjupning och myndighetsstöd
- Ärvdabalken (1958:637) – hela lagen
- Sveriges Domstolar – Arv och testamente
- Skatteverket – Dödsbo, bouppteckning och arvskifte
Sammanfattning – så skyddar laglotten bröstarvingar
Laglott garanterar att bröstarvingar alltid får del av arvet, oavsett testamente. För att få ut laglotten krävs jämkning inom sex månader från delgivning. Behöver du hjälp med beräkning, dialog med motparter eller process i domstol – kontakta oss via Gratis juridisk rådgivning.